Skatter & Välfärd nr. 1/99

Korta inlägg

VAD KOSTAR EN STÄNGNING AV BARSEBÄCK?

Skattebetalarnas kostnad blir drygt 20 miljarder kronor.
För halva den kostnaden kan Ignalinaverket stängas med
mycket större säkerhetsmässiga fördelar, skriver fil dr
Karl-Axel Edin, energiexpert

==========

Karl-Axel Edin

 

Bakgrund

För att få med Centerpartiet i regeringens åtstramningspaket kom

Socialdemokraterna och Centern 1997 överens om att Barsebäcksverket skulle

stängas. Strax före sommaren det året drevs en ny lag igenom i riksdagen

som gav regeringen myndighet att stänga en kärnkraftsreaktor.

I februari i fjol beslutade så regeringen att en av reaktorerna i

Barsebäcksverket skulle vara stängd senast den 1 juli 1998. Beslutet

överklagades till regeringsrätten av Sydkraft, som äger Barsebäcksverket.

Man menade att regeringens beslut var olagligt. Bland annat anförde man

att regeringen inte motiverat varför man just valt en av Sydkrafts

reaktorer och inte någon av statens egna.

Sydkraft vann en halv seger när regeringsrätten strax före sommaren 1998

beslutade om så kallad inhibition, dvs att regeringens beslut inte skulle

verkställas. Regeringsrätten menade att man inte kunde utesluta att

regeringens beslut om att stänga en reaktor var olagligt. I så fall skulle

det innebära stor ekonomisk skada att först stoppa och sedan starta reaktorn.

 

Regeringsrättens prövning har dragit ut på tiden och vid denna tidskrifts

pressläggning går fortfarande den barsebäcksreaktor som regeringen för

snart ett år sedan beslutade skulle stängas.

Parallellt med regeringsrättens prövning pågår förhandlingar mellan staten

och Sydkraft om att staten skulle köpa Barsebäcksverket av Sydkraft. Den

affären kan göras oavsett vad regeringsrätten kommer fram till. Om staten

tar över ägandet av Barsebäcksverket kan staten när som helst besluta om

att stänga verket utan stöd av någon lag.

 

Affären skulle gå till på det sättet att Sydkraft som ersättning för Barsebäck

erbjuds 1/3 av det helstatliga Ringhalsverket norr om Varberg.

Andelen grundar sig på att Ringhals är 3 gånger större än Barsebäck. Fram

till i december verkade en uppgörelse mellan regeringen och Sydkraft vara

klar. Men så meddelade regeringen i december att man ville avvakta.

Troligen beror det på att regeringen inte vet var man skall ta pengarna från.

 

Trots att det alltså gått nästan ett år sedan regeringen beslutade om

stängning av Barsebäcksverket och mer än ett halvår sedan den utlovade

stängningen skulle verkställas är det fortfarande osäkert om det blir någon

stängning.

Vad kostar det?

Så till frågan om vad det kostar och vem som betalar. Redan tidigare kom

höga jurister i regeringskansliet fram till att Sydkraft är berättigat till

full ersättning om regeringen med stöd av den nya lagen beslutar att en

reaktor skall stängas. Sydkraft skall alltså hållas skadeslöst. Det innebär

att staten, dvs skattebetalarna, får betala hela kostnaden för en

stängning. Det sker i detta fall genom att man ger Sydkraft 1/3 av

Ringhalsverket. Enligt mina beräkningar är Ringhalsverket värt drygt 30

miljarder kronor. Notan för skattebetalarna blir alltså cirka 10 miljarder

kronor.

 

Till detta skall man lägga att staten förlorar 3 miljarder kronor i skatt

när Barsebäcksverket stängs. All kärnkraftproduktion är nämligen belagd med

en särskild kärnkraftskatt. Det innebär att skattebetalarna måste betala 3

miljarder kronor mer i skatt för att kompensera för bortfallet av

kärnkraftskatt.

 

Dessutom kan man lägga till att regeringen i överenskommelsen med Centern

1997 gick med på statliga energibidrag på 9 miljarder kronor. Eftersom

större delen av dessa pengar går till företag, drabbar större delen av den

utgiften också i slutänden skattebetalarna. För skattebetalarna blir alltså

notan för en stängning av Barsebäcksverket runt 20 miljarder kronor.

Miljön

Ytterligare en kostnadspost gäller miljöeffekten, även om den är svår att

exakt mäta i pengar. En stängning av Barsebäcksverket leder till att

andra kraftverk som idag inte utnyttjas fullt ut kommer att tas i drift för

att ersätta produktionsbortfallet. På några års sikt är det framförallt

danska kolkraftverk. Dessa släpper ut förhållandevis stora mängder av

försurande svavel och NOx. Utsläppen av koldioxid är också stora.

Säkerheten

Sedan måste man naturligtvis också ta med att risken för en

kärnkraftsolycka minskar om man stänger ett kärnkraftverk. Hur stor fördel

detta är finns det mycket olika uppfattningar om. Opinionsmätningar visar att

en majoritet av svenskarna tycker att man kan behålla alla kärnkraftverk

till efter år 2010. För dem kanske en stängning av Barsebäck inte upplevs

som någon stor säkerhetsmässig fördel. Men så finns det andra som upplever

kärnkraften som en stor fara.

 

Oavsett hur farlig man upplever kärnkraften är det uppenbart att Barsebäck

och andra svenska kärnkraftverk inte är de som utgör den största

olycksrisken för svenskarna. Det är kärnkraftverk av tjernobyltyp i det

forna Sovjetunionen, exempelvis Ignalina i Litauen och S:t Petersburg som

båda ligger inom 60 mils avstånd från Stockholm. Hälften av vad det kostar

att stänga Barsebäcksverket skulle räcka för att betala Litauen för att

stänga Ignalina-verket. Säkerhetsmässigt skulle fördelen av detta bli långt

större än av att stänga Barsebäcksverket.

 

Som ett sätt att minska risken för en kärnkraftolycka får skattebetalarna

dålig valuta för pengarna om pengarna används för att stänga

Barsebäcksverket.

 

Karl-Axel Edin


Danne Nordling