Skatter & Välfärd nr. 1/99
Korta inlägg
VAD KOSTAR EN
STÄNGNING AV BARSEBÄCK?
Skattebetalarnas kostnad blir drygt 20
miljarder kronor.
För halva den kostnaden kan Ignalinaverket stängas med
mycket större säkerhetsmässiga fördelar, skriver fil dr
Karl-Axel Edin, energiexpert
==========
Karl-Axel Edin
Bakgrund
För att få med Centerpartiet i regeringens åtstramningspaket kom
Socialdemokraterna och Centern 1997 överens om att Barsebäcksverket skulle
stängas. Strax före sommaren det året drevs en ny lag igenom i riksdagen
som gav regeringen myndighet att stänga en kärnkraftsreaktor.
I februari i fjol beslutade så regeringen att en av reaktorerna i
Barsebäcksverket skulle vara stängd senast den 1 juli 1998. Beslutet
överklagades till regeringsrätten av Sydkraft, som äger Barsebäcksverket.
Man menade att regeringens beslut var olagligt. Bland annat anförde man
att regeringen inte motiverat varför man just valt en av Sydkrafts
reaktorer och inte någon av statens egna.
Sydkraft vann en halv seger när regeringsrätten strax före sommaren 1998
beslutade om så kallad inhibition, dvs att regeringens beslut inte skulle
verkställas. Regeringsrätten menade att man inte kunde utesluta att
regeringens beslut om att stänga en reaktor var olagligt. I så fall skulle
det innebära stor ekonomisk skada att först stoppa och sedan starta reaktorn.
Regeringsrättens prövning har dragit ut på tiden och vid denna tidskrifts
pressläggning går fortfarande den barsebäcksreaktor som regeringen för
snart ett år sedan beslutade skulle stängas.
Parallellt med regeringsrättens prövning pågår förhandlingar mellan staten
och Sydkraft om att staten skulle köpa Barsebäcksverket av Sydkraft. Den
affären kan göras oavsett vad regeringsrätten kommer fram till. Om staten
tar över ägandet av Barsebäcksverket kan staten när som helst besluta om
att stänga verket utan stöd av någon lag.
Affären skulle gå till på det sättet att Sydkraft som ersättning för Barsebäck
erbjuds 1/3 av det helstatliga Ringhalsverket norr om Varberg.
Andelen grundar sig på att Ringhals är 3 gånger större än Barsebäck. Fram
till i december verkade en uppgörelse mellan regeringen och Sydkraft vara
klar. Men så meddelade regeringen i december att man ville avvakta.
Troligen beror det på att regeringen inte vet var man skall ta pengarna från.
Trots att det alltså gått nästan ett år sedan regeringen beslutade om
stängning av Barsebäcksverket och mer än ett halvår sedan den utlovade
stängningen skulle verkställas är det fortfarande osäkert om det blir någon
stängning.
Vad kostar
det?
Så till frågan om vad det kostar och vem som betalar. Redan tidigare kom
höga jurister i regeringskansliet fram till att Sydkraft är berättigat till
full ersättning om regeringen med stöd av den nya lagen beslutar att en
reaktor skall stängas. Sydkraft skall alltså hållas skadeslöst. Det innebär
att staten, dvs skattebetalarna, får betala hela kostnaden för en
stängning. Det sker i detta fall genom att man ger Sydkraft 1/3 av
Ringhalsverket. Enligt mina beräkningar är Ringhalsverket värt drygt 30
miljarder kronor. Notan för skattebetalarna blir alltså cirka 10 miljarder
kronor.
Till detta skall man lägga att staten förlorar 3 miljarder kronor i skatt
när Barsebäcksverket stängs. All kärnkraftproduktion är nämligen belagd med
en särskild kärnkraftskatt. Det innebär att skattebetalarna måste betala 3
miljarder kronor mer i skatt för att kompensera för bortfallet av
kärnkraftskatt.
Dessutom kan man lägga till att regeringen i överenskommelsen med Centern
1997 gick med på statliga energibidrag på 9 miljarder kronor. Eftersom
större delen av dessa pengar går till företag, drabbar större delen av den
utgiften också i slutänden skattebetalarna. För skattebetalarna blir alltså
notan för en stängning av Barsebäcksverket runt 20 miljarder kronor.
Miljön
Ytterligare en kostnadspost gäller miljöeffekten, även om den är svår att
exakt mäta i pengar. En stängning av Barsebäcksverket leder till att
andra kraftverk som idag inte utnyttjas fullt ut kommer att tas i drift för
att ersätta produktionsbortfallet. På några års sikt är det framförallt
danska kolkraftverk. Dessa släpper ut förhållandevis stora mängder av
försurande svavel och NOx. Utsläppen av koldioxid är också stora.
Säkerheten
Sedan måste man naturligtvis också ta med att risken för en
kärnkraftsolycka minskar om man stänger ett kärnkraftverk. Hur stor fördel
detta är finns det mycket olika uppfattningar om. Opinionsmätningar visar att
en majoritet av svenskarna tycker att man kan behålla alla kärnkraftverk
till efter år 2010. För dem kanske en stängning av Barsebäck inte upplevs
som någon stor säkerhetsmässig fördel. Men så finns det andra som upplever
kärnkraften som en stor fara.
Oavsett hur farlig man upplever kärnkraften är det uppenbart att Barsebäck
och andra svenska kärnkraftverk inte är de som utgör den största
olycksrisken för svenskarna. Det är kärnkraftverk av tjernobyltyp i det
forna Sovjetunionen, exempelvis Ignalina i Litauen och S:t Petersburg som
båda ligger inom 60 mils avstånd från Stockholm. Hälften av vad det kostar
att stänga Barsebäcksverket skulle räcka för att betala Litauen för att
stänga Ignalina-verket. Säkerhetsmässigt skulle fördelen av detta bli långt
större än av att stänga Barsebäcksverket.
Som ett sätt att minska risken för en kärnkraftolycka får skattebetalarna
dålig valuta för pengarna om pengarna används för att stänga
Barsebäcksverket.
Karl-Axel Edin