20011021
Externa preferenser
Det naturliga är att medborgarna i ett samhälle önskar sig saker och förhållanden för sin personliga del - man har personliga preferenser. Men det är också möjligt att ha önskemål för andras liv och leverne som är oberoende av vad man önskar för sig själv. Dessa preferenser för hur andra skall ha det kallas 'externa preferenser'. Ursprungligen härrör termen från R Dworkins diskussion om vilka preferenser som skulle optimeras i system som byggde på 'preferens-utilitarism'. Hans tes var att externa preferenser inte skulle beaktas när vi drar slutsatser om den allmänna välfärden.
Dworkin anför ett konkret exempel som bygger på att en vit rasist kan önska sig en stor, glänsande bil och massor av pengar. Detta är legitimt. Men han kan dessutom önska att svarta inte har stora, glänsande bilar och massor av pengar. Att en rasist inte får förverkliga sådana, externa preferenser skall inte räknas vid en bedömning av den totala välfärden.
Externa preferenser kan vara sådana som bygger på rasism, avund, hat och liknande. De har också kallats 'näsvisa preferenser' och 'anti-sociala preferenser'. (Se även debatten i S&V 3/1997 mellan P Molander och D Nordling om inkomstfördelningen som kollektiv nyttighet samt artikel av D Nordling: Vad bör staten inte göra? - analogi med en bostadsrättsförening)