Politisk idéhistoria - längre, nordling.just.nu

Politisk idéhistoria – längre översikt (16 filosofer) kortvers

Platon (grekisk filosof 428–348 f Kr) förf Staten

Den politiska filosofins grundare, lärjunge till Sokrates, lärare till Aristoteles, var influerad av det autokratiska Sparta och förordade en sorts aristokratisk socialism. Staten skulle beså av tre grupper som utvaldes genom visad lämplighet vid genomgåendet av utbildningssystemet: de styrande väktarfilosoferna, de vanliga väktarna (även administratörer) samt näringsidkarna. [ext eng>>]

Aristoteles (grekisk filosof 384–323 f Kr) förf Politiken

Beskriver på empiriska grunder (158 fall) sex olika statsskick i två gupper: till förmån för alla och till förmån för de styrande. Har svårt att ta ställning men förordar till slut politeia, en sorts modest konstitutionell demokrati för hela folkets bästa. Avvisar Platons tes att de styrda står i samma förhållande till de styrande som slaven till sin herre. Människan är ett socialt djur.

Niccolò Machiavelli (florentinsk samhällstänkare 1469-1527) förf Fursten 1532

Lanserade en deskriptiv metod för studiet av enväldiga furstar som fått en betydande roll för statsvetenskapen (skrevs 1513). För att behålla makten måste de arbeta efter maximen ”ändamålet helgar medlen”. Han förhärligar renässansfursten som utan moraliska betänkligheter listigt och målmedvetet försöker befrämja statsnyttan. Syftet anses ha varit att denna väg underlätta Italiens enande.

Hugo Grotius (holländsk jurist och advokat 1583-1645) förf De juri belli ac pacis 1625

I boken ’Om krigets och fredens rätt’ ger han i ett berömt förord en kort redogörelse för människans plikter i en civiliserad stat. Det har betraktats som ursprunget till de mänskliga rättigheterna. Han stipulerar rätten till självförsvar, tillägnandet av existensmedel, plikten att inte skada andra eller stjäla. Bloggartikel

Thomas Hobbes (brittisk filosof 1588–1679) förf Leviathan 1651

Den genom tiderna kanske främste politiske tänkaren. Hans teori söker rättfärdiga den auktoritära staten och motivera varför det är vår plikt att lyda överheten. Utgår från ett olidligt naturtillstånd med "allas krig mot alla". Eftersom människan är egoistisk och rationell ingår man ett samhällskontrakt med varandra och överlåter samtliga rättigheter till en fruktansvärd furste ("Leviathan" enl Jobs bok) som genom att bli envåldshärskare kan stifta fred. Så kan människan undvika att livet blir "ensamt, torftigt, obehagligt, djuriskt och kort". [ext eng>>] | Bloggartikel

John Locke (brittisk filosof 1632–1704) förf Two Treatises of Government 1690

I den första delen avvisar Locke teorin om kungamaktens gudomliga legitimitet (arvtagare till Adam). I den andra avvisas Hobbes´ teori att naturtillståndets problem måste lösas genom en oinskränkt statsmakt. Människan har naturliga rättigheter som många försöker respektera även utan en stat. Risken är att det skulle bildas grupper som tolkade naturrätten partiskt och därför förfördelade minoriteter eller enskilda individer. Detta är motivet för att ingå ett samhällskontrakt med en opartisk statsmakt som kunde tolka lagen men som i övrigt gav medborgarna den största möjliga frihet. Om så ej blev fallet var det "rätt att göra uppror". [ext>>] | Bloggartiklar om Locke

Charles Louis de Montesquieu (fransk samhällsteoretiker1689-1755) förf Om lagarnas anda 1748

Upplysningsfilosof som menade att seder och lagar hos olika folk växer fram ur naturförhållandena (”klimatläran”). Han vidareförmedlade Lockes rättighetsteori och lanserade själv idéer om en inskränkt, konstitutionell monarki baserad på en maktfördelningslära som innebar en uppdelning i en verkställande, en lagstiftande och en dömande statsmakt. Bloggartikel om rättigheternas doktrinhistoria

David Hume (brittisk filosof 1711-1776) förf A Treatise of Human Nature 1739

Har endast haft sekundär betydelse för den politiska filosofin. Han betraktade filosofin som en empirisk vetenskap om människan baserad på observation och generalisering. Ville visa att någon naturlig morallag inte kan existera och att något rationellt försvar för mänskligt beteende inte är möjligt. Moraliskt beteende är en fråga om lämplighet och lönsamhet. Förnuftet kan dessutom bara moderera lidelserna. Hume tillbakavisar teorin om samhällsfördraget. Det finns två slags moraliska plikter: 1) naturliga, t ex kärlek till barn samt medlidande, 2) artificiella känslor, t ex samhällets krav på egendomsskydd och plikten att hålla löften.

Jean Jacques Rousseau (schweizisk fil 1712-78) förf Om samhällskontraktet 1762

Människan är i naturtillståndet god och har förstörts av samhällets institutioner, vilka Hobbes och Locke motiverade med problemen i naturtillståndet. Ett samhällskontrakt behövs främst för att lindra civilisationens onda följder. Alla rättigheter överlämnas till staten som dock inte längre styrs av en envåldshärskare utan Leviathans huvud är ersatt av "allmänviljan". Denna faställs genom direkt demokrati och egentligen inte av en folkmajoritet. Teorin är oklar och olika diktatorer har gjort anspråk på att företräda allmänviljan. Kan också tolkas som "det gemensamma bästa" i spelet ’Fångarnas dilemma’. [ext eng>>]

Immanuel Kant (tysk filosof 1724-1804) förf Grundläggning för sedernas metafysik 1785

Basen för Kants etik är det ’kategoriska imperativet’ som stipulerar att man skall handla enligt en maxim som man kunde vilja skulle bli allmän lag. Detta kan dock formuleras olika i konkreta situationer och ger därför oftast föga vägledning för normalt moraliskt handlande. Kant menade dock också att man skulle behandla alla inte bara som medel utan också som mål i sig. Detta leder strikt tolkat att andra måste lämna sitt medgivande till starkt påverkande åtgärder. Bloggartikel

Jeremy Bentham (brittisk filosof 1748-1832) förf Principles of Morals and Legislation 1780

Uppfinnaren av nyttomoralen ("största möjliga lycka åt största möjliga antal") som kom att kallas ”utilitarism” av J S Mill 1863. Bentham hittade sentensen i en skrift från 1766 av Joseph Priestley som fått den från Beccaria och trodde att han upptäckt den avgörande principen för privat och offentlig moral. Målet för moraliskt handlande är att maximera saldot av lust och smärta (pleasure and pain) i hela samhället. Detta är självklart och behöver inte bevisas. Moraliska överväganden kunde göras om till ett icke-moraliskt kalkylerande. Rättigheter är nonsens. B var dock skeptisk till staten och förordade frihet. Har påv M Friedman. Bloggartiklar om utilitarismen

Friedrich Hegel (tysk filosof och teol dr 1770-1831) förf Rättsfilosofins grundlinjer 1821

G W F Hegel verkade i en idealistisk tradition och utvecklade bl a en konservativ statslära med dunkla inslag (försökte äv tillbakavisa identitetslagen ”A=A”) samt en historiefilosofi där världshistoriens ändamål är att ”förverkliga andens begrepp”. Det sker i en dialektisk process där först en tes utvecklas som därefter övergår i sin motsats, antites, för att genom en konflikt utmynna i en syntes osv. Statsläran är organicistisk men till skillnad från Hobbes och Rousseau förkastas idén om samhällsfördraget. Staten är en manifestation av det absoluta och inte ett medel för individernas intressen. Som ett ändamål i sig av högre dignitet än delarna kan staten begära att dessa offras för statsnyttan. Denna får dock inte förväxlas med härskarens personliga fördelar, men något institutionellt hinder föreslås inte. Individens frihet består i att tjäna och lyda staten. Men individerna är olika och ojämlika – den enes frihet blir den andres tvång. Därför kräver vi rättssäkerhet och egendomsskydd eller negativ frihet. Denna begränsar i sin tur möjligheterna att få göra vad vi vill eller positiv frihet. Hegel såg dåtidens Preussen som sin idealstat och han adlades 1829. Genom Marx och socialismen har Hegels tankar fortfarande inverkan på dagens samhälle.

John Stuart Mill (brittisk filosof 1806–1873) förf Om friheten 1859

Mill förordade individuell frihet men den måste begränsas i förhållande till vad föregångarna Adam Smith och Jeremy Bentham ansåg. Avvisade teorin om samhällskontraktet. Betonade individernas sociala ansvar vilket bildar utgångspunkten för socialliberalismen. Varnade för att majoriteten kunde frestas att förtrycka minoriteten. Förordade därför graderad rösträtt. Filosofiskt var Mill utilitarist ("största möjliga lycka åt största möjliga antal" Utlitariansim 1863).Verkade för politiska rättigheter. [ext>>] Bloggartikel

Karl Marx (tysk samhällsteoretiker 1818–1883) förf Kapitalet

Marx´ lära är deterministisk och betonar den ständiga kampen mellan två klasser. Liksom Rousseau hävdar Marx att klassamhället uppkommit genom etablerandet av privategendomen. Efter det att kapitalismen gått under genom sina inneboende motsättningar skulle ett klasslöst samhälle med en bortvittrande stat och utan arbetsspecialisering etableras. De materiella förhållandena påverkar medvetandet. Därför är moraliska föreställningar och annan tankeverksamhet enbart ett utflöde från den härskande klassens manipuleringar för att säkra sitt herravälde. Någon konkret bild av hur det slutliga kommunistiska samhället skulle fungera ges inte. Fördelningsprincipen skulle dock vara den som formulerats av L Blanc: "Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov."

John Rawls (amerikansk filosof 1921–2002) förf En teori om rättvisa

Kontraktsteoretiker som introducerar ’okunnighetens slöja’ som benämning för den opartiskhet som parterna iakktar i ursprungspositionen när de bestämmer vilka principer det kommande samhället skall styras av. Dessa är jämlik frihet för alla samt fördelning efter ’differensprincipen’ som har som villkor att enbart skillnader som också gagnar de sämst ställda kan tolereras. Denna fördelningsprincip är en följd av den beslutsstrategi ’maximin’ som Rawls tror att alla väljer om man inte vet hur man kommer att lyckas i framtiden.

Robert Nozick (amerikansk filosof 1938–2002) förf Anarki, stat och utopi

Rättighetsteoretiker som ämnade kritisera Rawls´ arbeten utifrån socialistisk utgångspunkt men som istället kom att försvara medborgarna mot statens anspråk att få inskränka deras rättigheter med motivering att åstadkomma omfördelning. Enbart en minimal stat kan rättfärdigas visar Nozick med udden riktad mot anarkismen. Övriga statsfunktioner kan uppnås på frivillig väg i ett "utopiskt" samhälle. Rättvisa karaktäriseras inte av något specifikt mönster utan är en följd av legitima procedurer. Statlig omfördelning är ej möjlig. Betraktas som företrädare för "nyliberalismen". [ext>>] Debatt Nordin/Nordling Nozick har något slipat av sina ståndpunkter senare - intervju [ext>>].

Några övriga

Augustinus, David Hume ↑, Immanuel Kant ↑, Adam Smith [ext>>], Friedrich Hayek [ext>>], Ayn Rand [ext eng>>] blart om Rand, Murray Rothbard blart om Rothbard [ext>>, ext eng>>]

Politisk filosofi - innehåll

Danne Nordling