Skatter & Välfärd nr 1/1999

Finns det teori och kanske rentav empiriska data om tillväxten som stöder uppfattningen att det politiska inflytandet i ekonomin bör begränsas ? I vårt land ställs knappast frågan. Den politiska majoritetens kompetens och oväld blir sällan ifrågasatt. Möjligen frågar sig en och annan om vår väldokumenterade tillväxteftersläpning möjligen kan ha politisk grund.

Under hösten publicerades boken The Limits of Government - On Political Competence and Economic Growth ( City University Press, 1998). I en serie uppsatser av olika forskare redovisas aktuella erfarenheter och teori om motsättningen mellan politisk makt och ekonomisk tillväxt. The International Joseph A. Schumpeter Society, höll härom året en konferens i Sverige under värdskap av City-universitetet, och Institutionen för Industriell Ekonomi vid KTH. Professor Gunnar Eliasson vid KTH och fil dr Nils Karlsson, rektor vid City-universitet, har redigerat och samlat några av de viktigaste av de ca 100 konferensuppsatserna i bokform. En tidigare utgiven volym innehåller uppsatser om företagandets villkor och olika "mikrofaktorer".

Schumpetersällskapet grundades på 1980-talet som svar på att ekonomen Schumpeters tankar fått ökat genomslag för att förklara dynamiska skeenden. J.M Keynes och traditionella nationalekonomer anses stå för uppfattningen att man "förstår" de makroekonomiska sambanden och kan styra skeendet; något som dock motsägs av senare års globala kriser.

Den svenske ekonomen Erik Moberg pekar i sin uppsats på att en växande offentlig sektor inte bara hotar tillväxten utan till och med själva demokratin. Det representativa systemet hamnar lätt , som var och en själv kan konstatera, i konflikt med även mycket breda väljar- eller konsumentintressen. Samtidigt är de politiskt styrande inslagen i politiken ofta onödiga ty internationell erfarenhet pekar på att basala institutioner som behövs också uppstår. Men snabb ekonomisk tillväxt kan ändå resultera i instabilitet som spiller över i temporära krav på åtgärder från det politiska systemet. För uthållig tillväxt är det därför viktigt att den politiska makten utövas inom strikta och snäva gränser.

Ett par forskare från Frankrike har studerat hur man avvecklar stora nationella monopol. Monopolen är ofta mycket skickliga lobbyister som kan hindra eller avsevärt fördröja en avreglering och kundanpassning.

Storbritannien bidrar här med några av de mer framgångsrika exemplen

där ett fristående "avmonopoliseringsorgan" haft makt att självständigt driva processen .

K.H. Oppenländer från Ifo-institutet i Tyskland behandlar den viktiga frågan om stöd till nya företag. Det tyska programmet med riskkapitalbidrag verkar ha varit betydligt mer framgångsrikt än de svenska motsvarigheter som studerats av Fredrik Bergström. Försöken att motverka ett påstått marknadsmisslyckande - att få fram riskkapital - har ofta resulterat i tydliga politikermisslyckanden. Subventionerna har gått till lågproduktiva företag, samtidigt som innovativa och potentiellt snabbväxande företag hindrats.

Men varför uppstår denna motsättning mellan marknad och politik ?

Helt enkelt därför att när den offentliga sektorn växer och kommer att dominera lönar det sig för både producenter och kunder att vända sig till politikerna i stället för till marknaden med sina krav. Systemet blir därmed ett självändamål som ej längre prioriterar konsumenternas intressen.

Boken om maktens gränser tar med andra ord upp många centrala frågor för ekonomisk tillväxt och fördelning av välståndet. Sverige intar internationellt sett en närmast extrem position i synen på majoritetens rätt att besluta. Frågor kring skyddet för enskild egendom, skydd mot reellt retroaktiv lagstiftning och kraven på en författningsdomstol fångar nästan bara ett förstrött intresse. Därför ligger det nära till hands att rekommendera boken som obligatorisk läsning inte minst för politiska beslutfattare. Eftersom den bara finns i engelsk version får man därtill hoppas att många ledar- och kulturredaktioner skall finna det angeläget att förmedla synpunkterna till en betydligt bredare krets. I slutänden är vi nämligen alla direkt berörda av de frågor som behandlas.

Leif Vindevåg, Utredningschef vid Stockholms fondbörs