Skatter & Välfärd nr. 2/99

Från och med 1999 skulle värnskatten avskaffas så att den statliga inkomstskatten åter blev 20 procent. Det har man också gjort - men inte för alla. Den har istället ersatts av en ny extra statlig skatt på fem procent för inkomstdelar över 360.000 kronor efter avdrag. Denna övre brytpunkt motsvaras av 32.500 kronor i månadslön.

Förutom kommunalskatt, pensionsavgift och ett fast belopp på 200 kronor i statsskatt (tillfaller i år kommunerna) betalas i år statlig inkomstskatt enligt följande:

Nästan 1,3 miljoner inkomsttagare över 20 år betalar statsskatt 1999. Av dessa är 277.000 skyldiga att betala den nya värnskatten. Statens inkomster från värnskatten beräknas i år till cirka 2,2 miljarder kronor, eller 0,2 procent av de totala skatteintäkterna.

277.000 personer låter kanske inte så mycket i det stora hela. Ett ögonblicks eftertanke räcker dock för att saken ska framstå i ett annat ljus. De som i första hand betalar värnskatt är människor med lång utbildning bakom sig. De är nyckelpersoner på sin arbetsplats, attraktiva på arbetsmarknaden och har stora möjligheter att flytta till länder där de får bättre betalt och betalar mindre i skatt.

Bland privatanställda civilingenjörer som är anslutna till Civilingenjörsförbundet (CF) ligger medianlönen på 30.400 kronor i månaden. Det betyder att nästan varannan civilingenjör i privat sektor betalar värnskatt och därmed får en marginalskatt på 56,5 procent. Totalt har ungefär 40 procent av landets 70.000 civilingenjörer en lön som är högre än den övre brytpunkten.

Ett stort antal företagsledare i Sverige har civilingenjörs- eller civilekonomexamen. Många är också medlemmar i CF respektive Civilekonomernas Riksförbund. Av anslutna civilekonomer som uppger att de arbetar med företagsledning har mer än 75 procent en lön som innebär att de måste betala värnskatt. Motsvarande siffra för civilingenjörer med företagsledning som verksamhetsområde är 90 procent. Bland de civilekonomer som klassas som en av få specialister inom sitt område på företaget där de är anställda, betalar 25-50 procent den nya värnskatten. För de civilekonomer som arbetar som inköpare i privat sektor ligger samma siffra på 10-25 procent av de anslutna. Även läkarkåren är en yrkesgrupp som beskattas hårt. 60 procent av läkarförbundets medlemmar under 65 år och så gott som samtliga specialistläkare betalar den nya värnskatten.

Listan på utsatta yrkesgrupper kan göras lång. Ändå är nivån på den högsta marginalskatten i Sverige inte högre än i andra jämförbara länder. Problemet ligger istället i att den träder i kraft vid en lägre inkomst. Officiellt heter det att man samtidigt med värnskattens avskaffande infört ett nytt steg i skatteskalan. I klartext innebär det att den "tillfälliga" extra statsskatten fortfarande belastar ett antal viktiga yrkesgrupper. Värnskatten skulle avskaffas men finns ändå kvar. Att behålla den för läkare, ingenjörer och företagsledare är ett löftesbrott.

Bengt Lewin