2007-01-15
Makt
Den konventionella sociologiska definitionen av makt är följande:
”Makt utövas när en aktör A får en aktör B att handla enligt A:s vilja, även om handlingen strider mot B:s vilja eller intressen.”
Denna definition, formulerad av Walter Korpi i NE, kan dessvärre tolkas så snävt att ett frivilligt bytesförhållande i nationalekonomisk mening framstår som ofrivilligt och påtvingat. Vi kan betrakta ett konkret exempel där en person vill sälja sin bostadsrättslägenhet för att kunna flytta till en större.
A äger en lägenhet och B skulle gärna vilja flytta in i den när A flyttar ut. A vill då att B betalar en miljon kronor för lägenheten. Det ligger inte i B:s intresse att betala och det strider mot hans vilja. Onekligen ligger det i B:s objektiva intresse att gratis få överta A:s lägenhet. Det förefaller dock inte meningsfullt att enligt definitionen ovan säga att A nu har makt att tvinga B att betala ut pengar som han motsätter sig. Villkoret för att få flytta in är att B avstår från sitt intresse att ha kvar en miljon kronor och en ny lägenhet till förmån för att ha en ny lägenhet som ger en subjektiv nytta större än en miljon kronor. Om ingen tvingar B att genomföra köpet är det vilseledande att säga att B mot sin vilja tvingas betala en miljon. A har inte någon speciell makt över B.
Det kanske istället är B som tvingar A att sälja? Antag att A nyligen köpt sin lägenhet för en halv miljon kronor. Nu erbjuder B honom en miljon och tvingar genom detta överbud A att sälja och flytta därifrån. Om inte B hade dykt upp hade ju A inte flyttat så snart. Nu flyttar han mot sin vilja för att B kommer med ett så högt bud att A inte ”har råd” att tacka nej. Men tvingas han att flytta? Han är fri att tacka nej till en vinst på en halv miljon och bo kvar. Det är i så fall hans girighet i den uppdykande vinstsituationen som förmår honom att flytta.
Definitionen av makt ovan är alltså ytterst problematisk. Möjligheten till en snäv tolkning medför att man kan misstänka att det är detta som definitionen syftar till. Att den också medger en omvänd, orimlig tolkning är kanske inte avsett men användbart om den inte framförs i samma sammanhang som skett ovan. Den sociologiska tolkningen kan uppenbarligen användas för att kritisera ett konventionellt marknadsekonomiskt bytesförhållande såsom någon form av otillbörlig maktutövning.
Frihet
Skulle vi acceptera definitionen av makt ovan, öppnar det för en speciell definition av frihet. Man säger ibland att frihet inte är ’frånvaro av tvång’ utan ’frånvaro av godtycklig maktutövning’. Ett samhälle där man mot sin vilja måste betala för att få sådant man vill ha (eller ”behöver”) är inte ett fritt samhälle eftersom andra tillåts utöva makt när de fordrar betalning för att skilja sig från de nyttigheter de behövande efterfrågar. Köparna är ofria genom säljarnas makt. En fri marknadsekonomi är alltså inte fri utan bygger på tvång mot individerna.
Parentetiskt kan dock invändas att maktutövningen inte är godtycklig. Det är en regel att överföring av äganderätt är förknippad med maktutövning. Men skulle den ändå inte kunna klassificeras som godtycklig på grund av att priset för transaktionerna inte är i förväg fastställt? Parternas godtycke bestämmer ju priserna. Men det är väl inte en sådan godtycklighet som avses med definitionen? Här föreligger en betydelseglidning.
Skulle då frihet föreligga om maktutövningen var ”icke-godtycklig”? Vi kan tänka oss en arbetsinrättning med noggrant reglerat liv från morgon till kväll och med regler för sömn, toalettbesök, måltider osv. Vakterna skulle inte få gör något annat än att tillse att reglerna följdes. De skulle inte få utdela straff efter eget godtycke. Är de intagna då fria eftersom de inte lever i ett tillstånd med ”godtycklig maktutövning”? Det förefaller nog som om definitionen är inadekvat.
_________________________________________________________________________________________________________