Politisk filosofi – introduktion
[<innehåll polit fil]
En gren av moralfilosofin handlar om rätta sätt att utöva politisk
makt och om att identifiera felaktiga sätt för politisk maktutövning.
Den kallas ’politisk filosofi’ eller ibland ’politisk teori’. En viktig
bakgrundsdel utgörs av den politiska idéhistorien. Där behandlas
filosofer som Platon, Hobbes, Locke, Rousseau, Marx, Mill
och Rawls. [Idéhistorisk översikt]Grundtanken med den politiska filosofin är att viktiga frågor skall kunna diskuteras rationellt – förnuftsmässigt – och inte behöva avgöras med hjälp av hänvisningar till auktoriteter (t ex Gud, påven, folket, kyrkan, tidsandan, Lenin eller att "det är inne"). Den som inte lyder de dominerande auktoriteternas talesmän riskerar att utsättas för auktoritära korrektionsåtgärder: utpressning, tvång och hot om våld.
Några av den politiska filosofins frågeställningar är följande: Vad är rättvisa? Finns det mänskliga rättigheter och i så fall vilka? Kan man fastställa individernas behov? Om så är möjligt vem har plikten att tillgodose dessa behov? Bör de styrande sträva efter "största möjliga lycka åt största möjliga antal"? Hur går det då med minoriteterna som mest drabbas av elände? Hur långt har majoriteten rätt att påtvinga resten av samhället sitt moraliska perspektiv? Vilken är den bästa styrelseformen?
Dessa frågor och en rad andra behandlar Oxford-professorn Raymond Plant i sin bok ’Modernt politiskt tänkande’från 1991. Boken rekommenderas för den som vill sätta sig in i den politiska filosofin på akademisk nivå.
Politisk filosofi börjar bli en vetenskap
Ett första problem är av metodologisk art: Är den politiska filosofin av vetenskaplig karaktär, eller är det fråga om ett rent personligt tyckande? En hel del av den politiska filosofin och även andra delar av moralfilosofin är oklar och ’abstraktionistisk’. Därför kan den misstänkas vara tillkommen i stundens emotionella stämning och således helt subjektiv. Vad uttrycker exempelvis ett påstående som: "Staten manifesterar den etiska viljans sanna intentioner" ? Det förefaller vara ren poesi. I varje fall går ett sådant påstående inte att verifiera.
Med naturvetenskapernas utveckling kom den sk ’logiska positivismen’ att avkräva även annat kvalificerat tänkande en möjlighet att verifiera påståenden och teorier. Påståendet "det finns berg på månens baksida" var i princip verifierbart även före rymdfärderna. Men satsen "frihet är bättre än slaveri" innehåller ett ställningstagande som inte låter sig verifieras. Därför kom den politiska filosofin att föra en tynande tillvaro under en stor del av 1900-talet eftersom de intellektuella såg dess innehåll som tillfälliga personliga ståndpunktstaganden utan någon egentlig eftertanke.
Den logiska positivismen fick emellertid så småningom svårigheter med innebörden hos själva verifierbarhetsprincipen. Den är inte en sorts definition eller tautologi (typ "alla ungkarlar är ogifta") och inte heller något empiriskt verifierbart. Snarare är den en regel som vi bör använda därför att det finns skäl till det. Filosofen Karl Popper (1902-1994) menade att det finns bättre skäl att istället anta en falsifierbarhetprincip. Den går ut på att det räcker med en enda observation av svarta svanar för att falsifiera påståendet "alla svanar är vita". Följden blev en mycket mjukare inställning till frågor om mening och betydelse. Den politiska filosofin kunde utvecklas. Fortfarande är dock gränsen skarp mellan fakta och värderingar. Man kan "inte härleda bör från är". [värdeteori]
Några ämnesområden för en politisk teori om samhället
Det har under många århundraden framförts tankegångar av de mest skilda slag inom den politiska filosofin. Några ämnen förefaller dock vara mer centrala för en modern bedömare och kan utgöra ett snabbt sätt att få grepp om de viktigaste problemställningarna. Personligen har jag kommit fram till att följande fem eller sex områden är centrala:
- En teori om individuella rättigheter Någon form av rättigheter finns i varje politisk teori, även inom utilitarismen som nominellt förnekar existensen av rättigheter. Politisk filosofi är helt enkelt läran som förnekar att godtycklig makt är rätt.
- En teori om distributiv rättvisa eller fördelningspolitik, om teorin förnekar möjligheten att det skulle kunna förekomma rättvisa. Hur bör uppoffringar och förmåner fördelas?
- En teori om människans natur Synen på hur människan är beskaffad psykologiskt är ofta styrande för hur hela teorin kommer att se ut. Ex: Är människan god eller ond, altruist eller egoist, en konformistisk social varelse eller en autonom individualist?
- En teori om samhällets målsättningar eller "människans destination". Ett synnerligen populärt ämne i äldre tänkande som även kan gå igen i modernare teorier. (Exempel på termer: fullkomnande, självförverkligande, uppgående, klasslöshet.)
- Hur mycket konstruktivism? Här slarvas det ofta. En realistisk teori borde peka på vilka konkreta institutioner som kan behövas för att teorin inte skall bli utopisk. Det gäller både romantiska och rationalistiska teorier – för mycket regler kan omöjliggöra målen.
- Hur fungerar samhället i verkligheten? Politiska teorier som är deterministiska borde egentligen betraktas som en sorts prognoser, teorier som förnekar utbredd kunskap (genom t ex falskt medvetande) måste avkrävas speciella signifikansegenskaper vilket även gäller teorier som hänvisar till metafysiska förhållanden.
Med hjälp av dessa sex punkter kan huvuddragen i de flesta politiska teorier bestämmas. Därmed finns det också förutsättningar att bedöma hur fruktbärande olika idéer kan tänkas vara på diskussionen om utformningen av dagens samhällssystem. Fortsättning: Varför behövs politiken och staten?
Se även idéhistorisk översikt
I Nationalekonomiskolan 11 finns ett idéhistoriskt avsnitt om resonemangen kring skatter och omfördelning. Politiska ideologier för grundsk ext> , konstitutioner ext eng>