Skatter & Välfärd nr. 4/98

==============

Är politikerna änglar? Eller är de frånsett sin profession vanliga människor med normala svagheter och egenskaper?

Detta är ingen ointressant fråga i ett land där mer än 50 procent av inkomsterna fördelas enligt offentliga beslut, och de offentliga utgifterna överstiger 60 procent av BNP. Efter vilka normer utövar politikerna denna enorma makt i ekonomin? I vilken mån sammanfaller deras värderingar med de betalande medborgarnas?

Årets ekonomipris gick till ekonomen och filosofen Amartya Sen. Han fick det inte, som en del vänsterskribenter tycks tro, för att han, som de tror, har vänsteråsikter och vill ha mer inkomstomfördelning. Utan huvudmotiveringen är att han studerat hur individernas värderingar kan vägas samman i kollektiva beslut som gäller alla.

Skatte- och utgiftskvoterna har på några decennier stigit från cirka 20 till nu över 50 procent av BNP. I detta ligger en enorm förskjutning av makt över konsumtion och investeringar från individer till politiker. Trenden är generell, men Sverige har en extrem position.

Det intressanta är givetvis: Vilka är mekanismerna bakom denna maktkoncentration, i ett samhälle där alla talar om folkstyre? Efter vilka motiv och värderingar beslutar politikerna om fördelningen av halva BNP?

Detta måste vara utomordentligt intressanta frågor för statsvetarna, de som har till uppgift att analysera styret och därmed offentligt beslutsfattande. Men vilka har studerat mekanismerna bakom de offentliga besluten? Det är i huvudsak ekonomer. Den som gjorde det första teoretiskt viktiga bidraget är Kenneth Arrow (Social Choice and Individual Values, 1951). Han var ekonom och fick ekonomipriset 1972.

1965 kom den stora analysen av offentliga beslut: The Calculus of Consent, av James Buchanan och Gordon Tullock. (Den gav Buchanan ekonomipriset 1986; det borde ha delats av båda.) Båda var ekonomer.

Buchanan och Tullock grundade vad som kallas public choice-skolan, som analyserar politiska beslut. Den borde ha startats av statsvetarna; det är ju deras område. Men istället har ekonomerna dominerat. Den förste i Sverige som tog upp frågan, Knut Wicksell, i sin berömda uppsats 1896 (på tyska), var ekonom. Den hittills enda grundliga översikten av problematiken på svenska, statsvetaren Erik Mobergs bok "Offentliga beslut" (1994), har underrubriken "En introduktion till den ekonomiska teoribildningen inom statsvetenskapen".

Så: var har statsvetarna hållit hus? Det finns en del bidrag. När det gäller Sverige: Leif Lewin har skrivit ett par böcker, främst som försvar för att det kollektiva beslutsfattandet överordnas det individuella. Överheten vet bättre än vi vad som är bäst för oss. Mats Lundström har gjort en studie över Hayek. Den vad jag vet grundligaste analysen har Nils Karlson gjort, i sin doktorsavhandling "The State of State" (1993).

Sverige har den våldsammaste koncentrationen av ekonomisk makt till politikerna, och därmed de mest maktlösa individerna i industrivärlden. Vilka är mekanismerna bakom denna förskjutning av makt från individer till politiker? Är det bara en slumpmässig följd av kombinationen tillväxt och progressiva skatteskalor? Eller har utvecklingen styrts av socialdemokratins ambition att skaffa sig makt över samhället, låt vara att det inte var företagen utan inkomsterna som socialiserades?

Och, det kanske allvarligaste: Vilka följder för incitament och ansvarstagande får denna omfördelning av makt från individer till politiker, på lång sikt? Och hur påverkar det hela samhället?

Tänk vilken ström av avhandlingar och studier från statsvetare om detta vi borde kunna invänta.

Den riktigt intressanta frågan: Varför kommer den inte?

Nils-Eric Sandberg