Danne Nordling
2004-06-29
Skatter och rättvisa - en översikt
Det finns en röstmaximeringslogik som säger att om man som politiker kan erbjuda förmåner åt sina egna väljare på motsidans bekostnad så kan man alltid vinna några ytterligare röster i nästa val. Av någon anledning vill man då inte hänvisa till den råa makten - det brukar kallas "makt är rätt" - utan man söker en intellektuell legitimering av att man vill ta från de rika och ge till de fattiga. Ofta hänvisar man då till att en sådan omfördelning är "rättvis".
Men rättvisa betyder egentligen att lika skall behandlas lika. Det är "social rättvisa" som man avser men i Sverige har rättvisa kommit att betyda social rättvisa och då mest detsamma som utjämning. Men social rättvisa är inte utjämning. Ett tag trodde filosofer och nationalekonomer att utilitarismen gav svaret att maximeringen av samhällsnyttan krävde total utjämning (allmän diskursöversikt). Men nu inser alltfler att utilitarismen är spekulativ (Tersman), orimlig (Nordling) och att marginalnyttan inte ger rätt att omfördela (Wårstam).
I dagens sociala rättvisedebatt har harvardfilosofen John Rawls slagit ut utilitarismen med sin 'teori om rättvisa'. Han menar att en allmän utjämning inte är det angelägna utan man skall istället måna om de sämst ställda. De skall enligt Rawls´ maximinprincip få det så bra som möjligt räknat i antal pengar. En omfördelning som gör att de rika inte tycker att det är "lönsamt att arbeta" kan inte tillåtas eftersom skattepengarna då minskar och det blir mindre att ge till de sämst ställda. Personligen ansåg Rawls att det räckte med att skatterna var proportionella.
Rawls utsattes för kritik från Robert Nozick som menade att om människorna har rättigheter kan man inte använda skatterna för omfördelning utan att kränka dessa rättigheter.
En annan argumentationslinje hos Rawls är att inkomstskillnader inte är moraliskt förtjänta. Denna teori diskuteras idag särskilt av Ronald Dworkin som förordar stark utjämning. Men på vilken moralfilosofi grundar sig tesen att bara speciellt "moraliskt" förtjänta skillnader är acceptabla. Alla berättigade inkomster är också moraliskt förtjänta.
Rawls´ och Nozicks teorier kan revideras något och då kan man komma fram till att omfördelning för att garantera ett trygghetsgolv blir resultatet av båda teorierna. Se Två teorier om rättvisa (Nordling).
Se även översikten för frihetsartiklar: Frihetsrevy