Skatter & Välfärd nr1/1998

Danne Nordling

Klimatfrågorna och koldioxidskatten handlar både om ett naturvetenskapligt och ett ekonomiskt problem. Bert Bolin tar nästan enbart upp det naturvetenskapliga problemet. Enligt den version av IPCCs rapport (åttonde kapitlet) som godkändes i Madrid i november 1995, slogs fast att:

1) Det finns inget klart bevis för att hittills observerade klimatförändringar specifikt orsakats av en ökning av växthusgaser.

2) Ingen studie har hänfört observerade förändringar ens delvis till antropogena orsaker (d v s åstadkomna av människor).

Vad Bert Bolin nu vill klarlägga är hur "alarmisterna" ser på teorierna om en framtida effekt av mänskliga utsläpp av växthusgaser. Mot detta står de av mig refererade kritiska invändningarna. De kan visserligen sägas företrädas av en minoritet av världens forskare men är invändningarna riktiga spelar detta ingen roll.

En central punkt i växthuseffektens opinionsmässiga framgångar är tesen att polarisarna skulle smälta och höja havsytan med flera meter. Detta är det ingen seriös forskare som tror på men det hindrar inte massmedia m fl att av och till försöka blåsa liv i avsmältningshotet. En viss äreräddning av detta argument försöker sig också Bolin utföra när han håller för troligt att havet inom hundra år skulle kunna stiga med 20-90 cm - men då på grund av termisk utvidgning och bergsglaciärers smältning. Han nämner dock inte att högre temperatur skulle öka nederbörden vid polerna och bygga på polarisarna, vilket sänker vattenytan. Än mindre kan han referera till studier som skulle göra gällande att nettoeffekten ändå blir en höjning av vattenytan.

Enligt professor Fred Singer [1997], som är meteorolog, skulle ackumulationen av is och snö vid polarglaciärerna sannolikt få större sänkande effekt på havsytan än höjningen på grund av termisk expansion och viss ökad avsmältning.

Förutom risken för stigande världshav nämner Bolin att vädret kan bli sämre om temperaturen höjs. Härvid refererar han till det i massmedia frekvent förekommande påståendet att försäkringsbolagen i USA (enbart?) fått "tiofalt större ersättningskrav under det sista årtiondet" men medger samtidigt att vi inte vet om detta sämre väder orsakats av människan! Det beror i sista hand på att den temperaturstegring på ca 0,5 grader som sannolikt kan fastställas sedan 1860-talet inte säkert kan kopplas till utsläppen av växthusgaser.

Förvisso finns det en "växthuseffekt" men hur kraftig den är och hur en förstärkning av den är korrelerad till koldioxidutsläpp, vattenånga och andra växthusgaser (metan, freon etc) är fortfarande ganska osäkert. De avancerade datormodeller som använts för IPCCs beräkningar visar en större temperaturstegring än den observerade. Dessutom är denna möjlig att förklara med en naturlig variation enligt professor Wibjörn Karlén [1997]. I så fall är datormodellerna ännu mer felvisande. Slutsatsen blir då att antingen är jordens klimat inte alls så känsligt som man antagit eller också finns det andra temperatursänkande effekter som verkar samtidigt.

Bert Bolin menar att det är det senare som är fallet i form av samtidiga utsläpp av aerosoler från svavelförbränning. En nedgång av kolförbränningen eller bättre rening skulle på någon vecka också minska aerosolhalten och orsaka en snar temperaturstegring. Mot detta anför professor Fred Singer [1997] att aerosolernas kylande effekt är liten och att den lokala temperaturhöjning som kan noteras på de breddgrader där svavelförbränningen minskat sannolikt beror på molnbildning orsakad av flygplanstrafiken. Forskarnas osäkerhet kräver uppenbarligen mer ingående undersökningar innan drastiska motåtgärder beslutas.

Vid klimatmötet i Kyoto beslutades att en minskning av utsläppen av koldioxid på 6-8 procent skulle eftersträvas till ca år 2010 jämfört med nivån år 1990. Jämförelseåret 1990 är ganska ofördelaktigt för Sverige eftersom vi redan då hade minskat våra utsläpp med 28 procent från 1980 (se tabell 1 |nedan| och diagrammet). Andra länder som kan börja motsvarande minskning vid mitten av 90-talet har mycket lättare att klara uppsatta mål de närmaste årtiondena. Sverige har sålunda redan en koldioxidskatt på 36 öre per kg CO2 medan andra länder inte har det (förutom övriga nordiska länder som ligger på ¼ av vår nivå). Ändå lovordar Bert Bolin den planerade höjningen av koldioxidskatten i Sverige. Han har dock vid en debatt, som Skattebetalarnas förening anordnade inför Kyoto-mötet, på min fråga medgett att höjningen inte enbart borde ske för bensin och diesel. Härvid fick han också medhåll från professor Peter Bohm som är specialist på miljöekonomi.

Av tabell 2 framgår att privatbilismens andel av Sveriges koldioxidutsläpp endast är 19,6 procent. Ökningen har dessutom avstannat redan nu - mellan 1990 och 1996 var den 2 procent, vilket är mindre än befolkningstillväxten (en minskning skedde 1996). Användningen av eldningsolja, som svarar för 26 procent av utsläppen har ökat med 7 procent 1990-95 och med hela 19 procent 1990-96. Ändå är det mot privatbilismen och industriprocesserna som statsmakterna riktar höjningarna av koldioxidhalten. (De senare svarar för 5-7 procent av de totala utsläppen och har minskat med 2 procent 1990-96. Skatten höjdes med 100 procent den 1 juli 1997).

Kan det vara så att det är extra billigt att få ner bilismens utsläpp jämfört med koldioxid från andra källor? Om det fanns en samhällsekonomisk vinst med att rikta sig mot bilismen kan Kommunikationskommitténs förslag [1996] att höja koldioxidskatten med 10 öre per liter bensin årligen plus moms fram till år 2020 vara motiverat. Men höjd bensinskatt är en osäker metod enligt professor Lars Bergman [1996] - höjningarna måste göras mycket kraftigare. Och enligt Karl-Axel Edin [1996] är den samhällsekonomiska kostnaden över 1 kr/kg CO2 medan den är ca 50 öre i värmeverk. Enligt kalkyler från Stockholms energiverk refererade i Dagens Nyheter [1998] är kostnaden för att ersätta oljeeldade villapannor (vid utbyte) med värmepumpar (bergvärme) huvudsakligen psykologisk. En värmepump ger ungefär samma kostnad under tio år som olja eller el men representerar en större investering som kan vara svår att få tillbaka vid en eventuell försäljning av villan. Även större värmeanläggningar kan drivas med jordvärme. Skulle hälften av eldningsoljan kunna ersättas på detta sätt minskar totala utsläppen med 12 procent eller 7,7 Mt (1995).

Om världens utsläpp av CO2 skall kunna minska på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt är det emellertid inte åtgärder i Sverige som är billigast. Det är inte heller åtgärder mot världens 477 miljoner personbilar (1996) som bara svarar för knappt 8 procent av världens utsläpp av CO2. (Sveriges andel av bilarna är i sin tur bara 0,78 procent och svarar därför enbart för ca 0,06 procent av världens utsläpp.) Istället bör åtgärderna riktas mot de länder som bränner ned jordens skogar utan att vidta återplantering. Detta kallas avskogning och den motsvarar årligen nästan 30 procent av koldioxidutsläppen från fossila bränslen (3,5 gånger mer än bilismen). Kostnaderna har uppskattats till USD 6.35 per ton kol årligen för en reduktion upp emot 1 Gton [Cline 1992, sid. 20], d v s motsvarande 15 procent av de fossila utsläppen. Det betyder i svenska pengar 5 öre per kg kol som kan jämföras med närmare 4 kronor om istället den svenska bensinförbrukningen skall reduceras.

Även skogsplantering är nästan lika billig. Kostnaderna uppskattas till mellan 10 och 30

öre per kg kol i USA och 4 öre i tropikerna. Ett projekt i Guatemala visar kostnader på 0,6-1,1 öre per kg kol [Cline 1992, sid. 223]. Det beräknas vara fullt rimligt att plantera skog i en omfattning som binder ¼ av de fossila koldioxidutsläppen. Men sådana lugnande besked undviker Bert Bolin att diskutera.

Danne Nordling

Referenser:

Bergman, L. [1996]: Miljöpolitik och transporter - en ekonomisk analys, Stockholm: SNS Förlag

Cline, Wiliam R. [1992]: The Economics of global warming, Washington DC, Institute for International Economics

Dagens Nyheter [1998]: Reportage 7/1

Edin, K-A [1996]: Den svenska klimatpolitiken, Forskningsinstitutet Politik & Samhälle

Karlén, W. [1997]: Kan klimatets förändringar motivera skatt på CO2-utsläpp? Skatter och Välfärd nr 3, sid. 34-37

Kommunikationskommittén [1996]: SOU 1996:26

Singer, S.F. [1997]: Hot Talk, Cold Science - Global Warming´s Unfinished Debate, The Independent Institute, Oakland, CA

Diagramtabell:

Källa: SCB, NA 18 SM 9701, samt äldre utgåvor

Tabell 1 (läggs in senare) 

Tabell 2

Koldioxidutsläpp 1995

Från fossila bränslen i Sverige, Mton