Revideringen
av OECD:s välståndsliga betydelselös:
Sverige
har 25 procent sämre tillväxt än andra länder
Danne
Nordling
Utredningschef
08-613
17 25, 070-717 44 76
De
senaste 20 åren har Sveriges tillväxt varit 2,1 procent om året mot 2,7 i
OECD-länderna totalt. Det betyder att Sveriges tillväxt varit en fjärdedel
mindre än den i de andra industriländerna. Bosse Ringholm har därför fel då han
påstår att en liten revidering av statistiken från OECD ger en helt ny bild av
Sveriges välstånd relativt andra länder.
Finansdepartementet
skickade nyligen ut ett pressmeddelande (2004-01-09) där finansministern
kommenterade revideringen av OECD:s välståndsliga där Sverige avancerade från
delad 16:e plats till tredelad 13:e plats. Ringholm beklagar sig över att
statistiken tidigare varit "missvisande" och att "Sverige
bedömts ligga sämre till än vad vi egentligen gjort".
Vad som
hänt i den reviderade statistiken är dock tämligen odramatiskt: För det första
har Sverige bara gått om Japan och Finland som tidigare låg nästan jämsides med
Sverige. Detta har delvis skett genom att dessa två länder reviderats ner i
välstånd per invånare jämfört med uppgifterna i höstas. För det andra har
Sveriges siffra reviderats upp helt obetydligt - från 7 procent över
genomsnittet till 9 procent över snittet året 2002. Jämfört med Irland som
ligger 27 procent över snittet är Sveriges förändring försumbar. Irland låg
dessutom 45 procent under genomsnittet år 1970.
Bosse Ringholm
förtiger dessutom att Sverige gick bakåt och inte framåt 2002. De reviderade
siffrorna visar nämligen att Sverige gick från ett läge 10 procent över
OECD-snittet år 2001 till 9 procent över snittet år 2002. Tidigare preliminära
siffror visade en uppgång från 4 procent över snittet 2001 till 7 procent 2002.
Och inte blir det bättre åren därefter - tvärtom pekar prognoserna på en
ytterligare försämring.
Enligt
Konjunkturinstitutets prognoser från december 2003 kommer BNP i Sverige att öka
med 1,5 procent detta år samtidigt som ökningen i hela OECD förutses bli 2,1
procent. För hela treårsperioden 2002-2005 blir den årliga ökningen i Sverige
2,1 procent men hela 2,7 procent i OECD. Det är nästan 25 procent sämre än i
utlandet.
Riktigt
illa blir det när man jämför längre bakåt i tiden. Och då får man inte utgå
från bottenåret under 90-talskrisen som Ringholm gör för att "bevisa"
att Sverige "under de senaste åren haft en mycket god ekonomisk utveckling
jämfört med omvärlden". Istället
för att ta utgångspunkten 1994 kan man ta 1984 och jämföra 20 år framåt. Då
blir den årliga tillväxten i Sverige 2,1 procent mot 2,7 procent inom OECD.
Denna period innefattar 90-talskrisen som drar ner genomsnittet, men ändå är
det precis samma siffror som förutses för de närmaste tre åren. Bättre än så är
inte prognoserna för Sverige just nu.
Att
räkna ut köpkraftsjusterad BNP per capita är svårt och rankinglistan kan bli
trång i mitten så att obetydliga förändringar leder till att man avancerar
flera platser. Det är därför bättre att analysera hur tillväxten per capita
varit i olika länder och jämföra med Sveriges utveckling. Sedan 1970 har då
Sverige till 2004 släpat efter med 10 procent. Det betyder att alla skulle ha
haft 11 procent högre lön efter skatt om vi hade varit lika duktiga som folk i
andra industriländer i genomsnitt. Omsatt i kronor betyder det en och en
tredjedels extra månadslön varje år.
2004-01-15
_____________________________________________________________________________