Danne Nordling
2004-01-30
Den totala marginalskatten är 75 procent
I förra veckan presenterade Långtidsutredningen en bilaga där det framgick att nästan en halv miljon svenskar i aktiv ålder har en marginaleffekt på minst 80 procent vid extra arbetsinsatser. Men man behöver inte ta med effekterna från bidragen för att konstatera att drygt en miljon av de förvärvsarbetande (24 procent) har en total marginalskatt på 73 procent när alla skatter räknas in. De som betalar den extra "värnskatten" har en total marginalskatt på 75 procent.
För en normalinkomsttagare med 250 000 kr i årslön är den vanliga inkomstskatten på en extraförtjänst 37,1 procent. Eftersom 62 procent av alla skatter som drabbar extrainkomsten är dolda är den verkliga marginalskatten i själva verket 63,4 procent (se tabell nederst). Då har vi tagit hänsyn till att 32,7 procents löneskatter (s k arbetsgivaravgifter) tillkommer och att det som blir kvar också drabbas av indirekta skatter när pengarna konsumeras (22,7 procent). Den totala, verkliga marginalskatten har av ekonomerna getts en kortare beteckning: "skattekil".
För en höginkomsttagare är denna skattekil 75,3 procent (gäller över taxerade inkomster på 458 900 kr/år). Denna avsevärt högre siffra beror på att dessa personer drabbas av en statsskatt på 25 procent ovanpå den vanliga kommunalskatten. En närmare beskrivning av skattekilarna och utvecklingen sedan 1997 finns i vårt faktablad 2004:2.
Redan vid en månadslön på 25 700 kr inträder uttaget av 20 procents statlig skatt (308 800 kr/år) vilket ger en skattekil på 72,9 procent. Det är denna statsskatt som både orsakar krånglet med de s k 3:12-reglerna för småföretagen och mycket av den låga tillväxten som Sverige drabbats av i förhållande till utlandet. Välståndsökningen i Sverige är 25 procent sämre än genomsnittet för övriga länder - se: [länk] Det beror på att det inte är tillräckligt lönsamt att anstränga sig när man vet att man blir beskattad med en extra "straffskatt". Därför borde statsskatten avskaffas.
Tillväxtsamtalen mellan näringslivet och regeringen har dock hittills bara berört förmögenhetsskatten, som nu möjligen kanske avskaffas (skattebortfallet blir bara 4,0 mdr kr enligt ESV, men Ringholm bromsar), arvs- och gåvoskatten samt lättnader i 3:12-reglerna. Tyvärr verkar det som om dessa förbättringar skall betalas med skärpt bolagsskatt och höjd löneskatt för de första anställda, vilket blir oförmånligt för småföretagen.
Vänsterpartiets ev blivande partiledare, Lars Ohly, försöker trycka på i rakt motsatt riktning. Han vill inte avskaffa de skadliga skatterna och till och med höja "straffskatten" för de högproduktiva: statsskatten skall kanske bli 30 procent redan vid 500 000 kr i årsinkomst. Dessutom vill han att fler skall betala statsskatt, vilket betyder att han vill sänka gränsen på 25 700 kr/mån för när "straffskatten" skall sättas in (den s k brytpunkten).
Frågan är om Lars Ohly är en så skicklig förhandlare att han kan förmå regeringen att sänka brytpunkten från 25 700 kr/mån till kanske 23 000 kr/mån, eller om samarbetet istället spricker.
Danne Nordling
Utredningschef
Tabell Marginalskatt och skattekil vid tre lönenivåer
|
Löneinkomst taxerad per år |
Marginalskatt |
Skattekil |
|
250 000 kr (normalinkomst) |
37,1 % |
63,4 % |
|
308 800 kr (brytpunkten) |
53,5 % |
72,9 % |
|
458 900 kr (övr brytpunkt) |
57,7 % |
75,3 % |
Skattekilen
omfattar marginalskatt, arbetsgivaravgifter, moms och punktskatter i procent av
"hela lönen"
Länk till version med fullständig tabell